Blött

Som vanligt var man tröttare än tröttast imorse trotts en god natts sömn och sovmorgon på det. Skönt ändå att kunna ta det lugnt på morgonen och äta frukost i stillan ro, duscha och allt som hör till. 
Den sköna morgonen ändrades dock drastiskt när man vid korsningen till sågenparkeringen blev halvt ned stängt från en förbipasserande van. Han var liksom tvungen att åka precis vid vatten pölen precis vid mig precis när han ändå inte hade möte och hade kunnat väjja för vattenpölen. NEJ han såg väl, att där gick en liten äcklig student med namn Joakim Norell och kostar samhället pengar med sina jävla bidrag. Jag stänker ner fan skapet. *SPLASCH*
Jag bara står där och tittar på bilen sakta glida vidare. Blöt, äcklad och arg tittar jag långt efter bilen. Plötsligt känner jag hur mina munjippor börja vibrera. Var det än känsla av lycka eller skulle jag grina? Nej nej kära läsare det var lycka. I ögonvrån börjar det blinka blått. En känsla av skadeglädje börja infinna sig. Det var nämligen så att efter vanen ca 30 meter åkte en snutt bil. Jepp jepp. Hur stor är liksom den chansen/risken ? Polisen stannar vanen, men snäll som man är, jag upprepar, men snäll som man är började jag inte gapa på gubbhelvetet. Jag sa bara att "Det är tragiskt man inte kan gå på en trottoar utan att behöva oroa sig för att bli helt nedstängt för där finns ett par vattenpölar."  Jag var tvungen att skynda iväg. Mitt tåg skulle gå inom ett par minuter annars jävlar hade man säkert kunnna fått en slant.
Jävligt kul sen när man kommer upp på perrongen och ser att tåget är inställt. *Suck*.


Polismannen som hjälpte mig var lite äldre än
pojken på bilden. Inte rikigt lika gullig heller men
trevlig var han

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0