Livet är orättvist

Jag mår verkligen super men är ändå sjukt ledsen på syrrans vägnar. Hon lyckades halka i lördags och bryta foten. Tack vare det kan hon inte nu gå på sin sista praktik i 10 veckor innan sommaren och ta ut examen.
Fatta! Man sliter i 3 år med plugg, praktiker och projektjobb. Sedan snubblar man på mållinjen. Inte pga missad tenta, eller ens egen ovilja till att plugga eller utföra praktiker. Utan pga att med otur göra illa sig i sådan stor utsträckning att man blir tillfälligt handicapad. Vid sådana stunder spelar det ingen roll att folk säger att det kommer ordna sig och allt kommer lösa sig. För man vet ju att allt kommer lösa sig men det är inte det som är grejen. Man vill ju ta ut sin examen samtidigt och tillsammans med sina klasskamrater och känna att man själv också har klarat 3 tuffa år och blivit sjuksköterska.
Nej jag lider verkligen med syrran.


Du är bäst <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0