Allt eller inget "eller mitt i mellan?"


Shine

"Om man kunde skulle man vilja klyva sig själv och vara på flera olika ställen vid samma tidpunkt".
Eftersom jag känner att jag skulle behöva det, så verkar det troliget att jag tar på mig mer ansvar än vad jag borde. Men samtidigt tycker jag inte att så är fallet.
Handlar väl kanske lite om det där att man vill vara alla till lags, och att man inte känner sig tillräcklig. Men det kanske också bara är något man tror? 
Man ska på lektioner och föreläsningar för att sedan kunna hänga med på ett effektivt sätt att plugga till tentor och delprov. Man vill ju inte att magnus ska behöva sitta och förklara allt för en annan. Nej, båda måste ju dra sina strån till stacken. Jag känner väl kanske inte att jag gjort det i den mån jag velat. Jag vill närvara på föreläsningar och lektionstillfällen för att vi ska kunna ligga på samma nivå när vi väl studerar tillsammans.
Det är svårt då man också ska jobba. Imorn skulle jag gått i skolan hela dagen men måste besikta bilen på förmiddagen. Sedan kom nästa hållhake. Chefen ringde tidigare idag och bad så hemskt gärna om hjälp att jobba. Efter om och men gav jag med till slut och ställde upp att jobba mellan kl 10 - 15 imorn. Missar ju föreläsningarna på dagen vilket gör att jag hamnar efter lite i matten och magnus får dra ännu en sucka och förklara för mig på måndag vad de gick igenom. Å andra sidan blir chefen lite gladare på statoil kanske?
Har även varit svårt att hinna med innebandyn då det varit mkt tentor och plugg på kvällar samt en del jobb då försås. Detta har mer eller mindre lätt till mindre spel tid osv. Lite trist men laget har blivit sjukt bra och konkuransen om varje position har blivit stenhård även den.
Men efter helgen är det slut på innebandy och en dag till på helgerna kommer lämnas "öppen för förslag". Kvällstiden på vardagarna kommer även den då ges öppnare tillfällen till  t.ex jobb, plugg m.m.

Kontentan: Man kan helt enkelt inte ställa upp till 100% i allt. Det hinner man inte. Men samtidigt "måste" man göra allt. Både plugga, träna, jobba och ha en fritid. Man måste bara vara strukturerad, ärlig och öppen, så förstår folk varför tiden inte alltid räcker till.
Rätt som det är sitter man där en vecka och har knappt något att göra. Vad gör man då? Man gnäller över att livet är trist!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0